onsdag 19 juni 2013

Andas ut...

Jag vill andas ut. Jag vill vara ute på andra sidan. Friskförklarad. Jag hoppas att jag tog ett steg på vägen dit idag.

Magnetröntgenundersökning. "Andas in... Andas ut... Håll andan". Sköterskans röst, som jag känner igen från förra gången, instruerar mig genom hörlurar. Många andetag blir det. Många sekunder då jag håller andan. Allt för att bilderna ska bli skarpa. Skarpa bilder som förhoppningsvis visar ett friskt hjärta. Fritt från alla tecken på inflammation.

Magnetröntgenundersökning. Det gör ju inte ont eller så. Men ett visst obehag är det för en lätt klaustrofobisk tant att ligga i ett smalt rör. Jag blundar. Hela tiden. Hela den dryga timmen. Förra gången gjorde jag misstaget att kika. Det gör jag inte om. Det är väldigt väldigt smalt det där röret. Det är bättre att blunda och låtsas att man är någon annanstans.

När jag får magnet-svaret vet jag inte. När jag får göra det där arbetsEKGt vet jag inte. Återigen väntar jag. Väntar på att få andas ut.

5 kommentarer:

Sara sa...

Jag hoppas att du får andas ut nu snart!

Löpning & Livet sa...

Åh usch jag får lätt ångest bara av att tänka på att åka in i ett sånt där rör så jag förstår dig. Jag hoppas verkligen att du kan andas ut snart.

Ingmarie sa...

Seeeeegt. Men andningsmeditation är bra för (bl.a) löpare. :-)

Lisa sa...

Håll ut! Att säga att jag "håller tummarna" är en rejäl underdrift...

Håller med om att MR är klaustrofobiskt. Och man blir rätt så paranoid att man råkat röra på sig!

anneliten sa...

Sara, hoppas gör jag med, men just nu ser det mörkt ut.

Andréa, det gäller som sagt att blunda och tänka på något annat.

Ingmarie, :-)

Lisa, svårt att inte röra på hjärtat :-) Därav den långa tiden antar jag. Många bilder som pusslas ihop.