måndag 21 november 2011

Jag stretchar visst!

Sendrag. Igen och igen på dagens yogapass. Ibland är det så för mig. Mina fötter vill inte och det gör rätt ont faktiskt. Jag grinar illa och tvingas avbryta positioner.

Tjejen på mattan intill är fascinerad över mina besvär. Hon har aldrig haft sendrag i hela sitt liv säger hon. Ledaren förklarar att det är för att hon är så duktig på att stretcha. Jag surnar till lite. "Jag stretchar visst" utbrister jag.

Hmm. Kanske kan jag bli liiite stretch-flitigare när jag tänker efter. Men jag undrar om det är stelhet som är hela sanningen. Minns att jag som ung gymnast hade sendrag ofta. Och på den tiden var jag faktiskt vig i alla möjliga och några omöjliga riktningar.

Hur stretchar man fötterna förresten?

7 kommentarer:

Andréa sa...

Jag får också sendrag ofta och jag är tom överföring på vissa ställen. Får mest i hålfoten på nätterna. Inte jätteformat men då och då. Fötterna går väl an, värre är det när man får det i vaderna. Aj!!

Patric sa...

Kom inte och snacka sendrag med mig. Det var jag som gav sendraget ett ansikte - även om det mest satt i benen. ;)

Ingmarie sa...

provat extra magnesium? :-)

Erik sa...

Sendragets höft är min om Patric snodde ansiktet och benen. :-)

Josefine sa...

Jag fick höra att jag behövde stretcha vaderna när jag frågade om mina sendrag under fötterna (liknar Andréas beskrivning). Men vad vet jag...

Snorkkis sa...

Sendrag dyker ju upp just när man stretchar (åtminstone för mig); om om jag varit kall och fuktig om fossingarna.

anneliten sa...

Andréa och Josefine, känner igen hålfotsdraget - men det är inte det som händer på yogan. På översidan och i tårna kommer mitt - när vristerna sträcks. Värst är sköldpaddelyft.

Patric, du vinner just den jämförelsen lätt!

Ingmarie, det ska jag.

Erik, bara jag får vara sendragets fötter så. Eller det vill jag ju inte egentligen.

Snorkkis, precis! På yogan sträcks foten ut brutalt och det är då sendraget kommer.