När jag får frågan vad jag ser som viktigast i ett ledarskap, mitt eller min chefs, så svarar jag tydlighet. Alla dagar. Tydliga mål. Klockren ansvarsfördelning. Rak och luddfri kommunikation. Det vill jag ha av min chef och det vill jag ge till mina medarbetare.
Insåg idag att tydlighet vill jag ha av en spinninginstruktör också. Men det fick jag inte.
I mitt fortsatta testande av SATS Huddinge valde jag Pulse igen. Denna gång CyklingPulse. Lite spännande var det allt med min egen hjärtfrekvens exponerad på en skärm. Men där slutade nog det positiva.
Verbalt var hon väl helt OK, instruktören. Hon beskrev i vilka pulszoner vi skulle befinna oss och hur långa sekvenserna var. Men en instruktörs kommunikation är inte bara ord. Jag behöver musik som går att trampa till. Musik, som med en tydlig takt driver mig framåt och som är peppande. Inte techno-sörja utan början och slut. När jag någon gång tyckte att jag hittat en takt fick jag låta bli att titta på instuktören. Hennes taktkänsla var inte densamma som min. Och det stör mig lite. Det blir otydligt.
2 kommentarer:
Hu! Spinningledare utan taktkänsla, de är inte roliga. Finns ett sånt exemplar på mitt träningsställe också. Som tur är gillar han rockmusik, så bara man blundar är det inget problem att hitta takten.
Bureborn, det finns musik som funkar och instruktörer som funkar, men utan dessa funkar inte spinning för mig.
Skicka en kommentar