söndag 12 maj 2013

Harva själv

Långpass springes med fördel med andra. Det har jag alltid tyckt. Förr. Men just nu vill jag helst harva ensam. I min alldeles egna takt. Med mig själv som enda sällskap.

Bara ett långpass kvar nu. Innan maran. Lite drygt tre mil har tränare Nilsson skrivit in i veckoprogrammet som nyss damp ner i min mail. Det sista blir det längsta. Något jag faktiskt ser fram emot. Det är något särskilt med det sista långpasset. Innan.

3 kommentarer:

Staffan sa...

På de sista passen innan ett marathon är det gott att springa och blicka tillbaka på tidigare pass som genomförts under betydligt tuffare förhållanden, snö, kyla, kanske mörker, blåst eller regn.

Brukar vara en härlig känsla att tänka på alla nedlagna träningstimmar!

Lennart sa...

På söndag blir det mitt sista långpass också. Det ska bli så skönt att slippa :-)!!!

anneliten sa...

Staffan, den mentala förberedelsen är rätt viktig tror jag. Att leva med loppet ett tag.

Lennart, slippa ett tag antar jag - det kommer fler maror :-)