onsdag 20 mars 2013

Tänker att jag säger hej då

Jag väntar tills det blir mörkt. Inte för att jag vill vänta utan för att jobb måste göras. Deadlines. Jag springer en kort runda. Hinner inte egentligen. Men vill. Vet att det är bra för mig. Vet att det tar udden av stressen. Särskilt om jag lämnar Garmin hemma. Särskilt om jag ser det som rekreation istället för ett steg mot ett maraton-mål.

Vädret är inte lockande. Jag tycker visserligen om snö. Men nu vill jag springa i vårluft - inte i isande vindar. Jag vill inte slira i icebugs. Men det är det jag gör. Jag vänder på tankemönstret. Tänker att jag säger hej då. Hej då reflexväst. Hej då mörker och snö. Hej då icebugs. Njuta (?) en sista gång liksom. Tills vi ses nästa vinter. Nåja, enligt väderprognosen tycks snön stanna veckan ut. Mina icebugs får nog stå framme lite till.

4 kommentarer:

Anna (Orka mera) sa...

Jag som precis packat undan mina. Lagt dom i sin kartong långt upp på översta hyllan i tvättstugan, dit jag liksom inte når. Tänkte att det var dags. Sen blev det snöstorm i skåne. Och is. I morgon är det jag som klättrar i tvättstugan! SUCK!

Ingmarie sa...

Plötsligt ser jag en fördel i att inte (kunna) ha några! Jag slipper både välja och säga hej då. ;-)

Lisa sa...

Jag vill säga hejdå till min mössa. Icebugs verkar bra, jag har aldrig riktigt testat några, och broddar fick jag ont av. Det har varit sliriga vintrar! Haha...

bureborn sa...

Mina icebugs säger jag ju aldrig hej då till. Året-runt-dojjor i min värld. Men vintertajtsen vill jag klämma längst in i garderoben!