...stickningen?
Jag är vaken till midnatt. I och för sig ingen större ansträngning en lördagkväll. Vid midnatt ska platserna till årets Vasalopps-spinning släppas. Ett sådant där pass där man cyklar framför TV-sändningen av skidtävlingarnas skidtävling (i alla fall för svenskar) från det att starten går tills det att den första åkaren går i mål.
Jag har varit sugen förr. Men det har aldrig blivit av. Antingen har vi varit på väg ner från någon skidort just på Vasaloppsdagen. Svurit över trafik och avstängda vägar mellan Sälen och Mora. Eller så har jag helt enkelt varit för sen att boka. För de platserna försvinner blixtsnabbt.
Alltså sitter jag där vi midnatt. Men icke. Hela det vanliga utbudet av söndagspass dyker upp som bokningsbara just vid midnatt. Men någon vasalopps-spinning finns inte på programmet. "Surt" tänker jag och går och lägger mig. Så fort jag vaknar på morgonen sliter jag åt mig mobilen och kollar bokningsappen. Voilà! Där finns passet. Och jag lyckas boka. Hurra! Hurra... Hurra?
Plötsligt inser jag att jag nog ger mig in på något som högst sannolikt är mig övermäktigt. Jag är ju inte maraton-tränad nuförtiden. Ibland förtränger jag sådana fakta. Tänker inte på att uthållighetspass värda namnet inte funnits med i mitt träningsupplägg på väldigt länge. Grejar jag verkligen detta?
Plötsligt inser jag också att jag missar massor av tid i TV-soffan. Tid som skulle lagts på mitt nya nörderi (nu när löparnörderiet tycks vara över) - stickningen. En tanke far genom huvudet. Kan man ta stickningen med sig på Vasalopps-spinning? Njae. Troligen inte...
Post script: Har just insett att mina nya vänner sticknördarna ägnar sig åt vasaloppsstickning och lägger upp insta-bilder under en speciell hashtag (#vasaloppsstickning om någon råkar bli nyfiken)... Vore väl kul med en stickbild från spinningsalen, med Vasaloppet i bakgrunden?
Jag är vaken till midnatt. I och för sig ingen större ansträngning en lördagkväll. Vid midnatt ska platserna till årets Vasalopps-spinning släppas. Ett sådant där pass där man cyklar framför TV-sändningen av skidtävlingarnas skidtävling (i alla fall för svenskar) från det att starten går tills det att den första åkaren går i mål.
Jag har varit sugen förr. Men det har aldrig blivit av. Antingen har vi varit på väg ner från någon skidort just på Vasaloppsdagen. Svurit över trafik och avstängda vägar mellan Sälen och Mora. Eller så har jag helt enkelt varit för sen att boka. För de platserna försvinner blixtsnabbt.
Alltså sitter jag där vi midnatt. Men icke. Hela det vanliga utbudet av söndagspass dyker upp som bokningsbara just vid midnatt. Men någon vasalopps-spinning finns inte på programmet. "Surt" tänker jag och går och lägger mig. Så fort jag vaknar på morgonen sliter jag åt mig mobilen och kollar bokningsappen. Voilà! Där finns passet. Och jag lyckas boka. Hurra! Hurra... Hurra?
Plötsligt inser jag att jag nog ger mig in på något som högst sannolikt är mig övermäktigt. Jag är ju inte maraton-tränad nuförtiden. Ibland förtränger jag sådana fakta. Tänker inte på att uthållighetspass värda namnet inte funnits med i mitt träningsupplägg på väldigt länge. Grejar jag verkligen detta?
Plötsligt inser jag också att jag missar massor av tid i TV-soffan. Tid som skulle lagts på mitt nya nörderi (nu när löparnörderiet tycks vara över) - stickningen. En tanke far genom huvudet. Kan man ta stickningen med sig på Vasalopps-spinning? Njae. Troligen inte...
Post script: Har just insett att mina nya vänner sticknördarna ägnar sig åt vasaloppsstickning och lägger upp insta-bilder under en speciell hashtag (#vasaloppsstickning om någon råkar bli nyfiken)... Vore väl kul med en stickbild från spinningsalen, med Vasaloppet i bakgrunden?