Det var ju också en läxa...

"Vi avslutar med att göra så många burpees vi hinner på 30 sekunder" säger PT-Anna.

Det är sista utomhus-cirkelpasset innan 3 veckors semesteruppehåll. Semester för Anna. Vi andra ska tydligen göra burpees dagarna i ända... För i nästa andetag berättar Anna att hon tänker mäta vår utveckling. Första passet efter semestern (!) ska vi göra minst två (men gärna fler - typ dubbelt så många) burpees utöver de vi hann på 30 sekunder idag... Just en härlig läxa.

Cirkelträning vs. EM-fotboll

Cirkelträning ikväll. Och premiärmatch för Sverige i EM-fotbollen. Mega-krock...

Jag tycker att fotbolls-EM är superkul att titta på. Allra särskilt när Sverige spelar (om det inte går as-kasst förstås). Allra särskilt när jag har en rolig stickning på gång. Och det har jag ju nästan alltid nuförtiden. Just nu denna.

Men cirkelträning utomhus... En solig kväll med peppiga PT-Anna. Det är också kul. Och mycket nyttigare än TV-soffan.

Cirkelträning vs. fotbolls-EM: 1-0

Kopplat till maran

Jag ser det indiska haket i Kungens Kurva. Jag tänker att P tog med mig dit för att äta den där kvällen. Då när jag hade sprungit en av mina första maror. Minns inte riktigt vilken. Men minns att jag inte ville äta. Jag ville sova. Jag kunde inte komma därifrån fort nog. Jag bet ihop. Tittade på när P åt. Mådde illa.

Från pendeltåget ser jag Västerbron. Jag minns de år jag tittat ut genom tågfönstret på just den bron och tänkt att där ska jag springa snart. Skräckblandad förtjusning.

Bussen åker på Torsgatan. Jag tänker på saltgurkor...

Jag promenerar på Djurgården. Eller längs Kungsträdgården. Framför slottet. Får flash-backs. Ler inombords för minnena är ljusa. Det jobbiga är glömt.

Det är fredag. Imorgon är det Stockholm marathon. Mitt marathon (ja, ja Asics kan få tro att det är deras). Jag ska inte springa, men jag minns pirret dagarna innan. Hur livet var indelat i före och efter. Förväntan. Nervositet. Glädje.