Alltså. Vad är grejen med streaks? Löpar-relaterade Facebook-grupper tycks svämma över av run-streak-utmaningar. Streaks som i "springa varje dag utan uppehåll". Inte som i "springa naken offentligt" - som jag nog först tänker på när jag hör ordet streaka... Ingetdera lockar mig.
Det förstnämnda (run streaks påklädd) lockar mig inte för att det är något tvångsmässigt över det hela. En "utmaning" utan ett (för mig) tydligt syfte. Det tycks ha väldigt lite att göra med att förbättra sig själv som löpare. Och jag har svårt att tro att kroppen mår bättre av det hela. Man ska bara räkna dagar liksom...
Det sistnämnda (streaka som i att springa naken offentlig) skulle i och för sig kunna vara spännande... Men jag tror jag hoppar över det också. Det är ju lite kallt ute. Och risken finns väl att man hamnar i finkan om man är tillräckligt offentlig. Inte riktigt värt...
Jag kommer på mig själv med att överväga ett "löfte" till mig själv om att yoga varje dag. Men inser snabbt att det också är streak-liknande i sin tvångsmässighet. Istället bestämmer jag mig för att göra några förändringar i livet som underlättar för yogan att få plats i mitt liv. När andan faller på. När det känns lustfyllt. När min kropp vill ha den. Man kan ju alltid hoppas på att det är varje dag.
Yoga naken på offentlig plats då... Nä, stopp nu... Bilderna som dyker upp i mitt huvud är inte vackra...
Det förstnämnda (run streaks påklädd) lockar mig inte för att det är något tvångsmässigt över det hela. En "utmaning" utan ett (för mig) tydligt syfte. Det tycks ha väldigt lite att göra med att förbättra sig själv som löpare. Och jag har svårt att tro att kroppen mår bättre av det hela. Man ska bara räkna dagar liksom...
Det sistnämnda (streaka som i att springa naken offentlig) skulle i och för sig kunna vara spännande... Men jag tror jag hoppar över det också. Det är ju lite kallt ute. Och risken finns väl att man hamnar i finkan om man är tillräckligt offentlig. Inte riktigt värt...
Jag kommer på mig själv med att överväga ett "löfte" till mig själv om att yoga varje dag. Men inser snabbt att det också är streak-liknande i sin tvångsmässighet. Istället bestämmer jag mig för att göra några förändringar i livet som underlättar för yogan att få plats i mitt liv. När andan faller på. När det känns lustfyllt. När min kropp vill ha den. Man kan ju alltid hoppas på att det är varje dag.
Yoga naken på offentlig plats då... Nä, stopp nu... Bilderna som dyker upp i mitt huvud är inte vackra...
5 kommentarer:
Haha nakenyogastreak alltså, det låter faktiskt rätt intressant... Fast nej, jag är inte heller så mycket för streak-grejen. Fattar den faktiskt inte alls. Vad är vitsen med att springa en kilometer om dagen bara för att ha det gjort? Kraftsamlar hellre till en milrunda på något mer spännande ställe än runt kvarteret!
Var i Spanien för ett par veckor sedan. På beachen gjorde ett par brudar yoga i minimala bikinis. Alltså, jag blev nästan generad...
fattar inte heller grejen. I synnerhet inte när det blir att man ska springa "minst 3 km". (Eller ännu värre en som Anna skriver) Vad är liksom vitsen? Visa att man har disciplin? Tror inte på krav. Har inte det när det gäller yoga och meditation heller. Det märkliga är dock att jag kan tänka att jag skiter i det när jag vaknar men sen sitter jag där på mattan i alla fall. :-) I pyjamas. ;-)
Haha! Nakenstreaka hade ju alla fall varit liiite roligt! ;-)
Kan man springa i bikini utan att bli anhållen? Ja? *bilder i mitt huvud*
*fniss*
Kram M
Ingmarie, jag gillar inte alls den där tvångsmässigheten. Utan annat mål än att räkna dagar liksom. Och de jag har sett nöjer sig med väldigt korta sträckor allt som oftast. Jag undrar också hur de gör om de blir förkylda.
Rund, i mitt huvud är streaka samma sak som att springa naken offentligt. Typ över en fotbollsplan jagad av vakter. Bild-googla så får du se :-) Att ordet nu blivit något annat är intressant.
Skicka en kommentar