lördag 30 maj 2015

En maraton-dag

En maraton-dag som denna känner jag vemod. Jag vill också. Trots att vädret inte är så inbjudande.

Aldrig mer nummerlapp sa min nya doktor. Vi får väl se tänker jag.

Jag tittar någon minut på TV4s utsändning. Jag råkar hamna mitt i en intervju med en man som inte klarat repet. Jag skruvar på mig och tänker att det är lite taskigt att dyka på en människa som just tvingats kliva av ett lopp han tränat länge för. För att han var för långsam. Klart han är besviken. Klart han helst vill vara ifred.

Själv sprang jag 20 minuter i sträck. Utan att hälsenan gnisslade alltför ljudligt. Det ÄR himla härligt att springa. Och det måste inte vara maraton för att vara härligt.

3 kommentarer:

Ingmarie sa...

Men fy vad taskigt! Och liksom okänsligt... :-(

Anna (Orka mera) sa...

Ja det var nästan lite elakt! Skönt med 20 minuter utan hälgnissel! Även om jag förstår att du hellre sprungit marathon. Det finns inget värre än marathondagar när man inte är med och leker :)

anneliten sa...

Njae, det var nog inte så illa menat. Det han är inne på att nummerlapp=adrenalin och det är inte så bra med mina extraslag.