Mjölksyran svider lite i mina ben. Spinning på söndagseftermiddagen. Jag kör hårt. Efter att ha suttit i soffan och skrikit mig hes över sprintande skidåkare. Jag försöker föreställa mig hur ont det måste göra att åka en VM-sprint. Det är så lätt att glömma där i TV-soffan.
Min svärmor satt i soffan med mig. Ganska kritisk är hon. Kanske borde jag ha tagit med henne till spinningsalen? För att ge henne ett lite annat perspektiv.
Min svärmor satt i soffan med mig. Ganska kritisk är hon. Kanske borde jag ha tagit med henne till spinningsalen? För att ge henne ett lite annat perspektiv.
6 kommentarer:
Haha! Tycker jag absolut att du skulle ha gjort. ;-)
Mycket smärta i de där elit-benen!
Men såå värt. :-)
Kram M
Ja jag tror att många inte har en ANING om hur trötta de egentligen är när de kommer i mål. Eller under hela loppet förresten. Det är en konst att ta ut sig!!
Jag vete sjutton om jag fortfarande kan, efter all denna mes-träning;)
Det är få som verkligen kan! Jag trivs i den bekväma zonen ...
Rund, jag det borde jag verkligen ha gjort.
Lisa, jag tror inte att jag har en aning heller. Kan nog plåga mig rätt bra, men inte riktigt så. Har just läst ut Ferrys bok och han bävar verkligen för att starta i lopp emellanåt just för att han vet att det gör så ONT.
Helena, hmm jag har också blivit bekväm nu när jag inte fått köra hårt. Men egentligen gillar jag att bli ordentligt trött. Inte så att det gör ont eller så förstås.
Ja de är ju verkligen på max. Och tänk hur många träningspass innan som de legat på samma maxnivåer (nästan iaf). Ganska många gånger det gjort ont.
Snorkkis, jag tycker det är fascinerande att de kan åka i mål (många av dem i alla fall) och direkt åka fram och kramas och prata med medtävlare. Jag skulle nog mest vilja kräkas tror jag. Trist att det är över - jag älskar skidtävlingar på TV.
Skicka en kommentar